Jomen...Förra veckan går icke direkt till historien utan var som vardagar är mest, högst ordinär  .  Förutom då att jag var i gruvan under samtliga organiserade tillfällen till hundaktivitet  . Nattpass på onsdagen och morgonpass på helgen *pust* men det är ju som det är med det. Jag var i alla fall ledig i fredags och kunde sätta klockan för att rulla iväg tidigt för den veckovisa uppfräschningen av klubben  . Eftersom det vankades partaj där på lördagen passade det ju bra att jag hade möjlighet att mumma precis innan och inte några dagar i förväg liksom. Dagen till ära fick jag sällskap av mamma så det hela gick väldigt smidigt till och vi var klara lagom till att folk började rulla in. Lämnade av bilen till Sabina som hade ärende och promenerade sedan hemåt för att fortsätta på den inslagna städvägen. Efter att ha donat hemma under eftermiddagen och tränat lite med Diva, poppade vi spotify under middagsfixet men sedan kraschlandade jag på soffan och vips så var hela kvällen borta   .

-

I lördags började jag jobba en timme tidigare än vad jag egentligen skulle, akut omläggning av schemat pga. vårdsituationen, och var rätt nöjd att kunna bege mig hemåt när klockan blev 13.30 Planen var egentligen att gå en långrunda med Diva tillsammans med en kompis men promenadplanen blev istället till en spontan middag. Diva följde med och tyckte- sitt namn trogen- att det var väldigt festligt att stå i centrum för uppmärksamheten. Det vill säga innan matte tyckte det räckte med show för en dag och då somnade hon som en knubbad säl. I och med detta har vi även klarat av busspremiären. Inget farligt alls egentligen även om Diva hade lite bry med om hon skulle stå, sitta eller ligga när bussen rullade och krängde *fniss*. I söndags jobbade jag också morgonpass och när jag kom hem var jag inte precis pigg som en pelikan, en runda med Diva klämde jag i alla fall in.

-

Den här veckan har jag inte så många schemalagda pass men vi får se vad det landar på i slutändan. Istället har jag passat på att - en gång för alla - skriva en lista med små fix och kom-ihåg som tenderar att skrivas upp gång på gång. Nu bannemig ska de betas av. Igår förmiddag åkte vi ner till klubben för att träna Khan i att ha mindre förväntan och Diva på att koncentrera och fokusera på träningen. Trots att jag var surast i världen när vi åkte, tycker jag själv att jag samlade ihop mig så pass att det blev en bra träning och Diva fick inse fördelen med att koncentrera sig på inkallning, sitt, ligg och lite fotposition. På väg mot bilen rullade Gosia in och som avslutning fick Diva röja lite med farbror Ajaxx  . Det var en nöjd schäferflicka som slog sig till ro i sin bur när vi kom hem och hon vaknade inte för något förrän mormor kom på besök framåt eftermiddagen, med "hundkorv" och bajspåsar i väskan icke mindre *fniss*.  På kvällen sen promenerade vi ner mot St Knut för att möta upp mamma på jobb och det- som det säger- var den dagen.

-

Imorse kände jag det som att jag jobbat nattpass fast jag legat i min egen säng hela natten så det blev en soft förmiddag innan vi rullade ut mot Lomma för en runda med pälsarna och för att lämna mamma på jobb. I övrigt har jag fortsatt med min att-göra lista och att njuta av att sitta i soffan med Diva utsträckt i knät  . Ikväll är planen antingen någon hundaktivitet eller hälsa på hos en kompis- får se hur det hela utspelar sig. 

Idag var det dags att ta igen en skogspromenad + hund som ställdes in för flera veckor sedan när Carlzon blev sjuk. Efter en lagom lat morgon som bland annat inkluderade kloklippning- Diva är verkligen inte en morgonindivid- packade jag ner lunch, kaffe och löplina (just in case). Har en broschyr med olika naturområden i Skåne men till slut bestämde Frida & jag att vi skulle styra bilen mot Krankesjön, bokskogen en underbar röd höstdag kändes ju som en påfart till autobahn och det var inte riktigt vad vi var sugna på. Vi gick första biten i koppel så att Diva fick nosa i lugn och ro och värma upp musklerna innan hon fick premiärspringa lös. Det skötte hon hur fint som helst och hade koll bakåt hela tiden men för säkerhets skull och av hygieniska skäl blev det koppel på när vi passerade hästhagen. Trots våra ansträngningar att tänka till och finfin kontakt från Divas sida gick det inte att undvika... Rätt vad det var förvandlades den fina lövklädda stigen till ett gyttjebad. Tjohoo tyckte röjaren medan jag funderade på om jag verkligen var sugen på att göra en inkallning och koppla. Vi nöjde oss med att ta en omväg runtom och låta Diva följa efter, skickade sedan ut henne på ett fält med högt gräs. Det fungerade rätt hyfsat faktiskt!

Efter en riktigt skön promenad ute i friska luften kan man säga att Diva är rätt slut i tittorna. Min plan är därför att spendera resterande vakna timmar med att bara ta det lugnt.

I söndags jobbade jag mitt morgonpass, som avlöpte utan några större rubriker och rullade sedan hemåt för att avlösa hundvakten. Landade på locket för att samla lite energi och passade på att träna Diva sittandes på den tjusiga divanen, den är inte bara mysig utan den är praktisk också. Med de gjort begav vi oss iväg till Pildammarna för att möta upp Kattis & Elvis för en promenix. Diva är ju inte den som viker ner sig i första taget utan det blev en timmes runda genom ett färgsprakande Pildammarna- har jag sagt att jag älskar hösten?- medan mörkret sänkte sig. Efter lite inledande insnusning av både Elvis och barnvagnen ('tonstig sak alltså- ÄR det en leksak?) accepterade Diva hur fint som helst att det var promenera och inte busa som stod på agendan. Jag måste säga att jag tycker att det är för himla härligt, ibland är det skönt att det är min hund och jag som går ut och promenerar i världen men ibland är det skönt att slå sällis med någon annan också utan att för den sakens skull gå miste om de tvåbentas nöje att få sladdra. Elvis fick spänna blicken i Diva och tala om att man biter inte i en pinne på samma ställe som han har och det accepterade Diva utan ceremoni! Medan vi gick där i Pildammarna sänkte sig mörkret, Simon vaknade och Diva blev så där härligt trött!

-

Igår tog jag itu med det absolut sista på universitetsansökan och skrev ut alles zusammen, en sjukt tjock bunte blev det. Lite skamligt kan jag tycka med tanke på att det är 2000-talet MEN nu är det ju inte jag som bestämmer så jag skövlade en regnskog, sprintade bort till Mobilia, betalade för rek post och håller tummarna för att det nådde fram till Institut for Psykologi, Center for Samfund och ....nånting (?) innan kl 12.00 idag. Under tiden fick Diva sin sömn inne hos nattaren. Väl hemma igen gosade jag och Diva en stund i soffan medan jag drack en kopp te och vips hade det blivit dags för lunch och långrunda. Gick till Pågen-parken och övade på att springa lös med HÖRSAMHET och lite start/stopp av bus med matte. När det var avklarat återstod bara att krypa under täcket och vila lite inför nattpass...Sedan jag hämtade hem Diva har jag enbart jobbat olika dagpass men framöver är det åter till en del natttjänstgöring. Helt ok så länge det är blandat tycker jag, för mycket natt är lite väl osocialt för min smak då vi har ensamarbete och ofta lungt om nätterna. Carlzon var ju dock med en del på nätterna (dagtid tycker jag det är osjyst eftersom vi inte har ett kontor valp/unghund kan vara på och det blir lätt rörigt med dementa) då jag kunde ta med buren, får se framöver hur det blir för Diva- om hon blir "tjänstesällis" eller inte i tidig ålder. Igår fick Diva i alla fall stanna hemma och DET hade inte fallit i god jord precis....

Nu har det blivit hög tid att skala kudden, inatt väntar ett nytt nattpass och sedan går jag av för att kunna vara med nere på klubben innan det är dags för ett kvällspass på torsdag.

Jag har tänkt ett otal gånger att jag ska öppna datorn och blogga ett inlägg men tiden har inte riktigt infunnit sig, till stor del eftersom jag inte haft någon annan anledning att landa framför laptopen   . Nu vet jag inte riktigt var jag ska börja min skriftliga sammanfattning, det känns som att den senaste veckan varit full av livet självt  .

-

Förra helgen hade jag erbjudande om många timmars jobb men tack och lov har det varit en bra höst, ur ett timvikarie perspektiv, och jag kände att jag ekonomiskt kunde avvara timlönen lör-sön och istället delta i träningsgruppens GB-helg . Ursprungligen anmälde jag mig och Carlzon och hade planer på bootcamp men nu ägnade vi istället helgen åt valpröj, upptäckten att matte är en del av den stora vida, intressanta världen (hörsamhet) och mycket prat om hur man ska tänka när man står med en valp att träna. För egen del kändes det bra att mycket av de tankar och strategier vi hade med Carlzon är sunda och rediga men en del tips och tankeställare fanns att hämta som Diva förhoppningsvis drar nytta av.

-

Efter avslutad träningshelg var det upp bright and early för att inställa mig i gruvan 7.00 och sedan rullade veckan på med jobbpass och annat smått och gott som fanns på to-dolistan. Igår var jag ledig och efter frukost hemma hos Sabina & Khan fick vi för oss att åka och titta på soffrea. Vi har länge önskat en soffa i annan färg samt en divan. Dock har det inte gått att köpa en påbyggnadsdel till vår soffa eftersom vi haft en bäddmodell. Igår köpte vi ett utställningsex i mörkgrå färg med en divan till Diva. Efter inköpet rastade vi hundarna på Bulltofta och körde hem för lite lunch innan vi styrde hjulen till möbelaffären och den hyrda lilla lastbilen. Väl där visade det sig att personen före oss inte lämnat tillbaka i tid,vilket vi fick veta av den mest oförskämda killen som irriterat ville att vi skulle skriva på ett ofullständigt hyrkontrakt eftersom han skulle hem. När vi väl fick nycklarna upptäckte jag att tanken var helt tom men som tur var hade en annan kille tagit över vårt ärende och han ordnade fram en annan bil så vi kunde köra hem soffan. Till syvene och sist var det inte alls lika läbbigt att köra en skåpbil genom Malmö vid 16-snåret som jag hade föreställt mig och Mamma & jag lyckades få upp nya soffan i lägenheten och montera ner den gamle utan större besvär. Diva intog snabbt divanen och jag skred till verket med ansökan till Mastern i Köpenhamn. Med tanke på att mamma skulle jobba natt och kom sent i säng kändes det dock bättre att köra jobbtaxi ut till Lomma.När jag landade hemma passade jag på att lägga ut gamla soffan på Blocket innan jag skallade kudden en stund.

-

Idag var jag uppe tidigt för att hämta mamma och för att ringa och kolla så att Frida kom upp i tid till högskoleprovet. Dock visade det sig att vädret bjöd på dimma och mamma tog hellre bussen hem. När hon väl var hemma körde vi iväg till Kungsparken med Khan & Diva för en långpromenad, det går verkligen jättebra att gå med båda två i koppel och det är inte många bus-situationer som inte går att avvärja med "nej". Efter promenaden väntade mamma och pälsarna i bilen medan jag sprang in på statsbiblioteket och kopierade mina betyg från Liverpool. 50 kronor var man tvungen att ladda med men nu vet jag i alla fall var jag kan kopiera vid behov (Garaget-biblioteket ligger runt hörnan). Under tiden passade vi på att boka in lite visningar av soffan och körde sen hem för lunch. Den första spekulanten var vid närmare eftertanke inte intresserad så mamma, Diva & Khan drog sig tillbaka för lite välbehövd vila medan jag rullade ner till klubben för uppfräschning. Det var lättare sagt än gjort då klubben visade sig sporta med full rulljans men det gick ändå att fräscha upp de flesta utrymmena. På hemvägen stannade jag till för att shoppa upp mig på skrivarpatron och utskriftspapper. Resten av eftermiddagen ägnades åt utskrifter, utskrifter och utskrifter. Icke att förglömma så såldes soffan per telefon när jag landade i divanen.

Hela dagen saknade jag Carlzon något enormt och kände tårarna bränna bakom ögonlocken även om jag var tacksam över att få njuta av Diva & Khan. Det var tydligen fler som mindes Carlzon igår och kanske är det som Nina skrev att han togen sväng förbi för att kolla läget. Jag kände i alla fall väldigt starkt att jag bär honom med mig.

-

Ikväll har jag kört jobbtaxi och passade på att köpa Divas första grisöra. Diva kan ännu inte kommandot "leta" men insåg snabbt dess innebörd efter att ha luktat i påsen och matte gick utom synhåll och blev av med allt det goa. Trots att hon är rätt tannalös ligger Diva i soffan och kämpar envetet med sitt grisöra. Själv har jag tänt ljusen, slagit upp ett glas vin och ställt klockan. Det visade sig nämligen att jag börjar 7.00 imorgon bitti och inte 13.30 som jag trodde. På tvn rullade nyss ett nytt avsnitt av Downtown Abbey som jag brukade titta på i Liverpool, äntligen ett catchup läge!

-

Stegräknaren har legat på sängbordet och bilder uppdateras senare :)

You think the dead we loved ever truly leave us? You think we don’t recall them more clearly than ever in times of great trouble? Albus Dumbledore

En ny vecka inleds med två lediga dagar där jag och Diva kan fortsätta kampera ihop och lära känna varandra. Efter helgens små äventyr tyckte jag det var på sin plats med en lugn hemmadag för Divas del där alla intryck och förändringar får chans att landa lite. Framåt lunchtid traskade vi bort i "Pågen-parken" på andra sidan Lantmannagatan för lite bus och lek. Eftersom koppeltvånget lägligt slutar vid just Lantmannagatan passade jag på att låta Diva springa lite lös för att hon ska lära sig att hålla koll på vart jag blir av. När jag ändå hade boll och karameller med var det lika bra att påpeka fördelen med att vara hos matte, särskilt på vänster sida.

-

Efter en stund i parken var det dags för lunch och efter att ha servat den fyrbenta vände jag uppmärksamheten mot mitt kaffe...och då visade det sig att lekstunden i parken förvisso var uppskattad med roligaste leken sker inomhus och den har Diva "själv" hittat på. Hundarna har en filt i köket där diskmaskinen skulle stått om vi hade haft någon. I uppfostringssyfte tycker jag att filten kan och bör lika där jag lagt den, medan Diva verkar tycka att den gör sig bättre i Biabädden *hmm*. I alla fall springer hon stolt och hämtar den för att dra in i vardagsrummet. Här försöker jag ju vara lugn och framförallt konsekvent med att ta tillbaka filten men hon ser förbenat söt ut där hon kommer travandes i djup koncentration för att undvika att trampa på filten medans hon går.

-

På kvällen körde Diva och jag lite jobb-taxi, en runda till Lomma för att lämna nattjobbaren och på hemvägen svängde vi inom SUS för att hämta upp Sabina innan det bar hem till Hasselgatan via PAH väg.Väl hemma fick Diva sitt nattmål och jag slängde in en fiskgratäng i micron innan vi landade i soffhörnan. Lagom till detta började Bagherra springa runt och bete sig och jag kände rätt snabbt för att begå ett hemskt brott alternativt skicka Diva på honom. Dock bestämde jag mig för att ta den smala vägen och mutade honom med lite extra mat, det kändes lite onödigt att förvirra Diva som mestadels fattat att vi låter bli katten.

-

Idag är jag faktiskt också ledig och hade tänkt försöka knåpa ihop en ansökan till Köpenhamns universitet som ska vara inne 1 November. Så mycket annat är inte planerat för dagen, ikväll är vi bjudna på middag i Kävlinge och det känns som att det kan räcka som dagsstimulans för en relativt nyinflyttad kicka.

Diva visar sig vara en riktig liten gosegris och det är inte helt plättlätt att stiga upp när hon borrar in sig med huvudet på min axel, därför blev klockan närmare 07.30 innan vi gick ut på första rundan .  Mamma följde med för att köpa mjölk till sitt kaffe så liten tjej fick öva sig på att vänta kvar utanför medans en försvinner iväg och så fick hon inspektera en luftventil som sprutade ut ljummen luft. Allt innan frukost gu bevars   .

Framåt lunchtid packade vi ihop lite fika för att fly staden när nu Malmö - dagen till ära- verkade till att bli lite väl livad. Eftersom vädret var fint styrde vi bilen mot Falsterbo och det visade sig att det gick att hitta enskilda plättar för att öva lite hålla koll på nya koppelhållaren. Mamma & Sabina traskade iväg en längre runda med Khan medan jag & Diva höll oss nere i strandbrynet. Diva fick springa lite i sanden   , kolla in vågorna och efter ha förevisat boll och karameller fick hon prova att springa lite lös. För ett första försök var jag himla nöjd och tyckte hon hade bra koll på att hon skulle checka in hos nya matte mellan varven. Hon tar faktiskt himla fin kontakt och detta är något jag ska försöka förvalta för herregud vilken fart hon fick över sanddynorna   .

Vi hade en riktigt skön stund på stranden, MEN vid den obligatoriska fotosessionen var den lilla D-Divan (eller ska vi kalla henne Lady Godiva?) allt annat än samarbetsvillig. Medan Sabina fotograferade en ystert tramsande Khan var Diva inte sen att haka på. Khan tyckte det var hur fräckt som helst att ge ideer till sitt nya fan och skvätte sand för kung och fosterland- tätt efterapad av fröken Diva. När turen kom för den lilla svarta att bli fotograferad la hon sig ner för en siesta hur vi än trixade och donade     . När Sabina sen la undan sin kamera vaknade Diva till liv igen . Men men vi fick ju lite fina bilder till slut i alla fall och det var ju hur bra som helst när vi nu en gång för alla har tänkt få klart våra fotoväggar.

-

Väl hemma igen kändes det som en utomordentlig ide att ta en stund på sofflocket. Diva gjorde sig hemmastad bakom mina ben - belly up s.a.s.- och jag slötittade lite på SOS Västkust innan det var dags att mecka lite Moussaka. Khan & Sabina tittade förbi på middag och det hela gick så lungt och städat till (koppel på, hängsle och livrem liksom) att det blev ett sådant slöande i soffan så de fick övernatta.

-

Nu på morgonen har det varit en del bus och upptåg runtom i lägenheten men nu ligger Diva- för stunden utslagen- i soffan. Jag tycker det är riktigt mysigt att hon är så gosig och gärna ligger nära, helst med huvudet i knäet  . I eftermiddag finns vissa planer på att ta en runda ner på klubben men vi får se hur andan faller på när det blir dags att ge sig iväg. Tids nog hinner vi med allt.

Vid det här laget känner alla berörda till att världens bästa Bombibjörn - Carlzon - fick somna in i fredags. Nära nog en vecka sedan redan...Det känns fortfarande obegripligt och ofantligt orättvist att min efterlängtade gråa kille och jag bara fick följas åt en sommar. Livets verklighet rår ingen av oss ju på, men det är skönt att få bekräftat att de personer jag räknade som vänner faktiskt också fanns där för att stöta och-  när allt var sagt och gjort- dela sorgen   .  

Det finns ju många olika vägar att gå här i livet men åren i Liverpool lärde mig att jag är beroende av djur i min närhet och jag tycker också att det är viktigt att få lov att se framåt och glädjas. Därför var det självklart för mig att jag ville ha en annan hund så fort som möjligt. Att ersätta Carlzon är omöjligt men en annan individ får ju sin egna plats.

-

I mitt huvud var jag helt inställd på en hane, en grå men Irene hade en valp kvar från kullen efter Carlzons, D-kullen, men det råkade vara en svart tik. Efter att ha pratat med Nina och diskuterat här hemma bestämde vi oss snabbt för att ge det hela en ärlig chans så vi rullade ut mot Vomb på lördagen för att titta lite närmare. I skogen showade Disco-Diva loss med Khan och spårade koncentrerat med Nina, innan vi rullade hemåt för att fundera om framtiden kanske var en svart tik tog jag lite bilder.

-

På söndagen kände vi att vi ville träffa Diva igen, speciellt mamma som inte kunde vara med på lördagen ville få en egen känsla. Irene lät oss låna med Diva på en promenix i Rövarkulan och som hon charmade oss allihop         

-

Diva ombesiktigades på tisdagskvällen och fick följa med ner till klubben för att sedan åka med mig hem till Hasselgatan. Resan hem gick hur bra som helst, hon är ju både koppeltränad och bilvan, sista nattarundan tog en bra stund men till slut var hon med på noterna och kunde använda sin nya toalett trots uttryckningssirener och överförfriskade förbipasserande.

-

Idag var vi först och hämtade mamma efter ett nattpass och körde sen inom mitt jobb för att titta på rullatorer och rullstolar medans jag skrev upp mig på extrapass. Helt okej och trevliga människor tyckte Diva. Medans mamma sen var på ett möte körde jag till Alnarp och gick en rask runda a 40 minuter med Khan och tog sedan ut Diva för lite upptäcktsfärd i det fina vädret...

Nu ligger Diva i soffan och tar igen sig. I eftermiddag kommer min mormor och hälsar på för att bekanta sig med kickan eftersom hon ska passa när jag ska på jobb imorgon bitti.

" It does not do to dwell on dreams, and forget to live" Albus Dumbledore

Tänk vad skönt det kan vara att få sitta hemma i Malmö med en hel dag framför sig, att mestadels fyllas med det som jag själv vill och behöver få gjort   . 14 jobbedagar på raken bäddar inte precis för ett spännande liv, varken för mig eller Carlzon, men jag tycker ändå att jag ansträngt mig för skriva lite i hundagendan mellan varven ändå   . I veckan som gick var jag & Carlzon på fler promenader längs stranden och också en tur ner till klubben där vi tillsammans med Jonas jobbade på att verkligen få Carlzon att ge sig när han blir tillsagd   . Inte för att det är problem i nuläget men det är ju bättre att göra lite brötigare grundjobb nu än att stå om några månader och ta tag i det hela. I slutändan blev det riktigt bra, och Carlzon var riktigt lugn och balanserad vid slutet av träningen.  Möjligen kan min djupa koncentration  ha misstagits för att jag tyckte det var jobbigt och högg i hjärtat men jag kan avslöja att det var rätt mycket aktivitet även i mina synapser s.a.s   .

-

I lördags jobbade jag morgonpass och gick som vanligt en sväng med Carlzon innan jag körde iväg. Khan kom också på morgonkvisten iförd sin klövjeväska   och fick vila en stund medan jag tog med mig Carlzon i bilen till jobb. Bumbibjörnen fick sedan åka bussen tillbaka till Malmö i sällskap med mamma när hon gick av sitt nattpass. Enligt rapport hade ett pucko utan hundvett lokaliserad i sätet framför fått en avhyvling när hon - utan att fråga- stack bak nävarna och började hålla på med Carlzon mellan sätena   . När jag kom hem traskade jag en runda med Carlzon - Sabina svängde inom efter jobb och rastade Khan - men var helt seg i både huvud och kropp och orkade tragiskt nog inte med en endaste övning  .  Medan Sabina var på kräftskiva och mamma på nattjobb underhöll jag pälsarna och kraschlandade i sängen okristligt tidigt för att vara under 60 fyllda  .

-

Igår ringde klockan strax efter 05 och jag traskade två morgonrundor i ett sömnigt Malmö innan det bar iväg till jobb för en delad tur 8-19.30 Inte mycket spännande att orda om där förutom att det var rätt skönt när visslan blåste och jag fick rulla hemåt. Möttes på parkeringen av Mamma & Carlzon som var ute på en kvällstur. Björnen fick bära min lunchbag på hemvägen och var stolt som en tupp över det  . Middagen stod på bordet så det var bara att hugga in och vinka hejdå till mamma som skulle iväg på sista nattpasset. Landade i soffan och var rätt tacksam över att Carlzon roade sig med ett ben som Khan inte hunnit tugga upp. I Carlzons värld är det tydligen väldigt roligt att engagerat gömma benet,  låtsat villa bort sig för att sedan söka upp nämda ben  .    

-

Idag är planen att fixa lite göromål som blivit liggande de gågna veckorna både hemmavid men - om tid finns efter rundor med Khan & Carlzon- en sväng iväg ut. I eftermiddag är tanken en långis med pälsarna. Stranden eller skogen avgörs - förmodligen - av uppskattad myggstatus.

-

Steg igår: glömde stegräknaren i privatbyxorna. Morronturerna 4500

Steg i lördags: 14 024

Steg i fredags: 20 780

Steg i torsdags: Räknaren kvar hemma

Steg i onsdags: 11 466

Steg i tisdags 12 938