Den senaste veckan har Diva, som bekant, fått lite större friheter på våra promenader. I vanliga fall är jag inte helt så lugn som jag skulle vilja vara när det kommer till att ha Diva lös. Jag vill verkligen, verkligen inte att det ska hända något och därför har lösträning skett när det varit så lite störning som möjligt, eller hellre ingen störning alls. Men i onsdags blev jag lite tagen på sängen när Röe-Eva kom fram och bad mig hämta ut Diva. Eva hade funderat lite på mig och Diva och hade ett förslag på det här med att vara tydlig. Jag fick helt enkelt munkavle och fick inte prata eller röra Diva under/mellan momenten utan fick bara kommendera och sedan agera i belöning/korrigering. Alltså inte påminna i tid och otid för säkerhetsskull   .  Eva fick även överta klickern för att se vad som hände om jag inte alls tittade på Diva. I vanliga fall hade jag tränat koppelkrävande moment eftersom appellplanen var välbesökt men när Eva bestämde att Diva skulle vara lös, fick Diva vara lös. Helt enkelt. Vi blev kommenderade runt i ett fritt följ och jag får ju säga att det gick över förväntan. Diva hade inledningsvis lite bry med att bestämma sig för om Eva pratade med mig eller om hon lockade på Diva men efter att jag slutade svara Eva, fattade Diva galoppen. I sitt kvar/inkallning reste sig Diva och kom första gången men där får jag helt enkelt fundera ut hur jag ska göra det tydligt för Diva vad jag menar för sitter kvar gör hon egentligen jättefint när hon förstår vad som förväntas. Just "sitt" tycker jag är svårt att säga bestämt utan att låta onödigt hård och otrevlig *hmm*   Som belöning och som avtrubbning- för mig- fick Diva springa långt ifrån mig och leta/hämta sin boll. Där ser man vad hon kan när hon får chansen   .  Sagt och gjort, den senaste veckan har jag verkligen försökt lita på mig & Diva och på rundorna har hon fått springa lös vid Uddeholmsparken även när där funnits störning av andra hundar och det har verkligen gått jättebra. I söndags gick vi ut i det fina vädret och tränade i ca 1 timme trots att där satt några män på en bänk precis bredvid och 2 hundar sprang omkring. Som avslut fick Diva ligga plats medan jag gömde hennes boll i en lövhög och sedan fick hon leta ifred utan att jag påminde om uppgiften hela tiden. Hon avbröt inte sökandet för att dra fram till någon annan, inte heller röjde hon runt. Hon for fram och tillbaka över lövhögarna och när hon hittat sin boll kom hon med den. Som för att säga- You really needn't worry   

-

Igår jobbade jag hemifrån och tanken var egentligen att jag skulle fixa till ansökan till Köpenhamn men efter en konversation i söndags är jag nästan helt säker på att jag har tagit ett nytt beslut  . Ett val som jag höll på att göra redan för några år sedan men som jag, av olika skäl, fick för mig inte var genomförbart. Om det fungerar den här gången vet jag inte och det ekonomiska lär definitivt bli ett hinder att övervinnas MEN jag känner att jag kommer ångra mig om jag inte försöker   . Jag kommer liksom inte längre ihåg varför jag bestämde mig för att det inte gick   Så, idag kommer jag inte skicka in någon ansökan till Master i Clinical- & Neuropsychology utan istället leta nytt jobb innan jag åker iväg till ett kvällspass. 

Idag ska jag redovisa en förhandling, trots den sena hemkomsten är jag uppe vid 5.30 för att dricka morgonkaffe. Diva, som inte är så förtjust i att gå upp före 7.00, går in till Mamma och bäddar ner sig. I alla fall tills jag ropar att det är dags att gå ut. Trots att vi går bland gatlyktorna märks det att det är alldeles stjärnklart, en sån där morgon då vi borde haft tid att dra omkring på en åker någonstans tills det ljusnar. Istället går vi till Uddeholmsparken så att Diva ska få sträcka ut lite utan snöre. Där i mörkret fjantar hon runt som en häst på grönbete med sin boll och verkar lycklig över att jag inte påminner henne att komma tillbaka med den. Det gör hon i alla fall. När jag stoppar bollen i fickan och vänder tillbaka över gräsmattan hittar hon världens största pinne att släppa på och bär den hel vägen upp till Lantmannagatan där hon stannar och väntar på att jag ska koppla henne. När lärde hon sig det?

Tåget rullar in mot Lund, i tanken är jag redan framme vid eftermiddagen. Då ska jag förhoppningsvis fika en stund med Frida och sedan när det blivit lite lagom kväll ska jag åka ner till klubben, som förhoppningsvis är tom, och fräscha upp. För de flesta är det fredag men för mig är det mer som torsdag, även imorgon är en jobbedag.

Jo, det blev en lång dag idag. Långt gruppmöte på universitetet i Lund och ett kvällspass i Lomma. Och nu är jag på väg hem igen, tack och lov för bilen när höststormen fullkomligt river ute och det är bråttom hem. När jag kommer hem ser jag fram emot att parkera mig på soffan en stund, det ska bli underbart! Önskar lite att det hade varit läge för uppesittarkväll med tända ljus och film under en varm filt. Men först ska hundarna få komma ut och sträcka på benen. Sen gäller det att samla krafter inför imorgon.

Hej och hå.

Idag har jag mest av allt varit Divas matte. Efter att ha stigit upp och druckit kaffe i lugn och ro fick hundarna mat innan jag och Diva gick ut i ett höstligt Malmö. Gick till en av våra hemma-parker, den vid Uddeholmsgatan, och övade på vår dagliga stadga. För dagen i sittande format.

Lite senare var det dags att besöka veterinären för den årliga vaccineringen. Diva tycker det är helt okej att besöka veterinären men reagerade med stress när hunden i undersökningsrummet bredvid ylade för kung & fosterland:( Efter besöket gick vi ner till Ribban för att Diva skulle få springa av sig, med tanke på hundbeståndet hade Diva en lina släpandes men jag kunde stolt konstatera att den inte behövdes!

Kvällen spenderades först hos frisören för en färgförändring, innan jag skjutsade Johanna & Jacob ut till Stångby. Diva fick leka en stund med Otto & Knasen, deras hundar, och det är inte utan att jag trånar lite efter en egen trädgård. Nu är det myskläder och sofflocket som gäller fram till sänggång!

Det var verkligen inte igår jag satte mig ner för att plita ihop ett inlägg. Den senaste tiden har bjudit på galet mycket tidsplanering för att hinna med gruppövningar, jobbpass och all instudering    - tur i oturen att Johanna och hennes pojkvän - Jacob- varit på besök och mer än gärna tagit Diva   . I dessa tidsdigra tider blir det mycket miniaktivering för Diva- stänga lådor, buga, high five- samtidigt som vi tar tag i lydnadsmoment lite pö om pö när andan faller på. Helgen har spenderats på jobb men efter ett lockkrasch vid hemkomst tog jag mig till slut i kragen och körde mot Bokskogen för en tur. Det var jag inte den enda som tänkt så istället fick jag rulla vidare mot Törringe. Diva fick gå i linan nere bland alla finklädda folk (verkade vara något happening) men fick springa lös när vi kommit en bit in. Passade på att droppa bollen lite här och där och när vi kommit en bit fick Diva vända om och leta. Det tyckte hon var hur kul som helst   .

-

Idag har jag varit en vända inom universitetet för gruppförberedelse av en övning i förhandling. Kan bli spännande eller inte- vi får se på fredag helt enkelt. Eftermiddagen har spenderats framför datorn för att läsa in mig på artiklar om just förhandling. Om en stund ska vi packa in oss i bilen och rulla mot Mobilia för inköp av diverse- t.ex kaffe- och sedan rulla hem till mormor för en kvällsfika. Planen är att även hinna med en klossekyr innan dagen är slut, de börjar bli  a tad too long for my liking   . Imorgon har jag varken någon universitetstid eller jobbpass att passa och har därför bokat in en - much overdo- klipptid och en tid hos veterinär för den årliga vaccineringen. Resten är - i skrivande stund- inte helt färdigplanerat.

-

ps. Har skaffat ny mobil och det verkar inte som att man kan skicka över mobilbilder till datorn via Bluetooth. Hur opraktiskt som helst, bilder från skogspromenaden kommer när jag listat ut ett enkelt sätt att föra över dem.