När jag blir upphämtad på jobb och kan gå en runda på stranden I BARA TUNIKAN. Eller när jag kommer hem från jobb & kan hämta sitta ute på balkongen med kaffekoppen- då kan man verkligen välkomna våren. Diva hon tog grönbetet på allra största allvar och snubblade - bokstavligt talat- över två fasaner. DET var en inkallning jag verkligen menade & kostade på mig så mycket jubel att övriga församlade höjde på ögonbrynen när hon tvärvände och kom. 

-

Helgen som gick var rätt och slätt en jobbehelg men i lördags skyndade jag mig hem för att hinna jogga en runda tillsammans med Diva innan pappa och hans sambo bjöd på grillpremiär. Grillat är ju annars något som helt går bort i vår lägenhet så det var himla gott. Eftersom jag skulle börja 7.00 på söndagsmorgonen körde jag hemåt redan vid 22.30. 

-

I övrigt är jag, i allra största allmänhet, trött. Efter en period späckad av förändringar & ovisshet på jobb, saker som behöver ordnas/fixas/redas ut, då blir det till slut så att jag landar tungt i soffan vid första chansen och sedan inte kommer längre för kvällen. Så mycket har jag lärt mig att när jag börjar glömma saker fast de står i almanackan eller bli känslig för andras dåliga självkänsla, tyckande & tänkande då är det hög tid att ta det lugnt, njuta av egentid med hundarna, träffa vännerna, lägga lite krut på maten och ett glas rött vin. Ja, så kalendern är hyfsat tom förutom det allra viktigaste (det hade ju varit ÄNNU mer stressande att glömma bort ett jobbpass till exempel) & alla sociala medier har fått vila ett tag nu. Lite klokare har jag blivit. Och när jag sitter ute på balkongen kl17.25 en måndagseftermiddag efter jobb med bara ärmar är det inte alls svårt att tänka sig att energin strax kommer tillbaka. Och imorgon ska jag till Qina för att bli vårfräsch i håret, bara en sån sak!