De flesta dagar är bra dagar, eller åtminstone okej dagar, men någon gång ibland dyker en riktigt dålig dag upp. En sådan där dag som rimligen borde varit över i samma stund som man vaknade och som verkligen inte går till historien. En sådan dag hade jag i måndags. För att göra en lång historia kort så har jag försökt läsa upp min mattekompentens inför ansökan till veterinärstudier. Jag gick ut gymnasiet med matte C men efter reformen av kurserna är det ingen som "vet" vilken kompetens och behörighet man har med IB-betyg. Danmark menar att min IB-matte motsvarar deras ma C medan Sverige påstått att den motsvarar både matte 4 OCH matte 5, dock godtar ju inte Danmark mina IB-betyg som bevis på detta. Ett riktigt moment 22 alltså och jag spenderade hela dagen med att ömsom stega ner till vägledningscentrum och ömsom jaga tag på vemsomhelst på Köpenhamns Universitet, Statens Lantbruksuniversitet & Antagning.se som kunde svara på mina frågor. Det som gjorde mig arg & uppgiven var att det är så in i bängen svårt att få tag på någon som vågar/kan ge besked och stå för det. Varje gång det verkar ha löst sig, visar det sig att den lösningen inte stämde...

-

Hursomhelst, hundarna hade verkligen ingen rolig dag heller & var rätt undrande över mitt humör- det är verkligen inte ofta som jag verkligen blir arg och att jag därtill var på gränsen till kortslutning hela dagen var nog lika jobbigt för hundarna som för mig så framåt 20-snåret lastade jag in hundarna i bilen för att åka ner till klubben. Khan fick springa budföring till Jonas Stål och som han sprang- jädra dåre. Planen var rätt tom så vi stod i vars en kort ände och Khan satte plattan i mattan VARJE gång. Efter säkert 10 rundor gav vi oss för det var uppenbart att Khan inte tänkte ge minsta trötthetstecken. Croy fick också springa budföringar & till sist fick den väldoftande Diva komma ut för lite intervallbudföringar. Eftersom särskilt Diva behövde blåsa ut efter mina humörsvängningar gjorde vi budföringarna lite mer som en systemövning. Diva fick springa på marsch mellan mig och Jonas samtidigt som vi rörde oss ner över appellpanen, ungefär halvvägs stannade vi också fick Diva avsluta med några vanliga budföringar. 

-

I tisdags var jag ledig från jobb och körde iväg för att gå en runda i skogen i höstvädret. Väl hemma igen var det skönt att ta det lugnt på sofflocket, titta lite på netflix och njöt av att hösten var i antågande. På kvällen lastade jag & Sabina in hundarna i bilen och rullade ner till utkiksplatsen där vi mötte upp Jonas & Croy . Hundarna fick bada lite och medan pojkarna kastade sig i med liv och lust efter leksakerna överkom Diva sin motvilja mot att simma och gav sig iväg efter pojkarna. Så medan Khan & Croy jagade efter leksakerna ägnade sig Diva åt följa john.

-

Idag var tanken egentligen att ta en joggingrunda innan jobb men eftersom jag glömde att ställa om väckarklockan hann jag inte med det innan det var dags att köra iväg. Därför hämtade jag upp mamma & Diva efter jobb för vidare befodran ner till klubben. Vi fräschade till lite innan jag bytade om till gymkläder och plockade ut Diva. Efter lite inledande lek på appelplanen begav vi oss ner mot Sibbarb via utkiksplatsen för att värma upp inför joggingturen hem. När vi passerade campingen kom en tysk Jack Russel farande på romantiskt strövtåg- tätt följd av sin matte som uttalade en rejäl svada åt sin olydiga adept, hissade upp i nackskinnet och bad om ursäkt. På väg nerför sibbarp och ribban stötte vi på en hel drös hundarn utan problem (klockan var liksom runt 18.00) men när vi svängde ner på Köpenhamnsvägen blev vi tvugna att passera 3 kvinnor och 2 westies i flexikoppel. Föga förvånande gjorde de 2 westisarna utfall när jag och Diva närmade oss varpå jag, i förebyggande syfte sa till Diva att springa vidare. Den ena vänninan tyckte att det var fasansfullt att jag passerade med min hund, eller att jag korrigerade Diva, kanske tolkade hon vår joggande framfart som ett utfall. Det är oklart. Roligast var ändå mattens reaktion: " Nämen oj oj ojdå, en svart hund som ni tycker är så läskigt. Då förstår jag att ni blir upprörda!" Jag hade god lust att låta min hund bli upprörd tillbaka men det var ju synd när hon uppförde sig så bra. När jag och Diva passerade rondellen skällde på småhundarna fortfarande. I övrigt värmde sensommarsolen gott samtidigt som luften var tillräckligt kylig för att det skulle vara behagligt att jogga hemåt och det var rätt gott att kunna landa i soffan utan att behöva ge sig iväg senare. 

-

Imorgon väntar ett nytt morgonpass, får se vad det blir för träning/rastning framåt kvällen.

Just det, förra torsdagen övernattade Croy medan hans husse var på tjänsteresa. Eftersom vi hade smärre oreda mitt i flytten av två bohag fick vi var lite kreativa med hjärnaktiviteten. Motionen fick de tack vare en joggingrunda i Bokskogen.